starwhisper

Brukar inte vi människor vilja att vi ska hjälpas åt här i livet, att man inte ska vara så självisk?
Jag tycker dock att mer människor är själviska än vad dem är hjälpsamma. Det är som när man står i självscanningen på jobbet, så frågar man om allt gått bra att scanna, sedan så tar man scannern & ser då självklart att det blir en avstämming. Då får kunden följa med till nästa kassan!
Då börjar kunden skälla & tycker jag ska plocka upp allt, jag ska då även dra alla varor & sedan packa ner till dem också. Men det är inte min uppgift. Då tar dem kassen med varor & häller upp & ner. Då säger kunden ; Det är lättare för mig. Då står man där. med berg av varor, och börjar att plocka ur högen, och allt rasar på dina armar. Då är man självisk.
Men dem anser ju att det är så jobbigt för dem, och åh vad det är besvärligt. Men jag då? Jag som står bakom & ska dra deras varor som dem sedan ska avnjuta där hemma, så ska ja ta alla utskällningar, alla berg av varor dem slänger upp på banden. För det är ju så jobbigt att lägga steck koden rätt?

Det finn så många knepiga människor, det märker man när man jobbar i butik/affär. Människor tänker bara på sig själva & inte du som står där bakom. Du får ta deras skit, för så som dem mår & tycker hela världen är skit, det ska du få lida för. Så visst är det inte konstigt att världen är som den är?

Man blir så trött på människor ibland.!